Detta är en krönika, vilket innebär att skribentens åsikter och antaganden till stor del kan bygga på egna tankar och inte nödvändigtvis behöver vara väl underbyggda.
Historia: Fenomenet med "den starke mannen"
Hitler lovade det tyska folket makt över andra folk. Därigenom tog han makten över det tyska folket.
Vem är den starke mannen
Med ”den starke mannen” avses här en auktoritär och odemokratisk politisk ledare. Han vill samla mer makt hos sig själv och är beredd att försvaga institutioner och regler som står i vägen. Han lovar förändring, stabilitet och handlingskraft och framställer sig själv som den som bäst kan lösa problemen.
Varför stöttar folk den starke mannen
Människor kan stödja en politisk maktordning som inte självklart gynnar dem och som till och med kan missgynna dem. En förklaring kan vara att de identifierar sig med den makt de stöder snarare än med sin egen position i samhället. Tajfel & Turner, 1979
De kan identifiera sig med ledaren eller den grupp han representerar och uppleva hans framgång som sin egen. De kanske hoppas att den nya maktordningen ska ge dem bättre möjligheter, ökat inflytande eller högre status, trots att de själva inte tillhör dem som faktiskt får makten. Jost, Banaji & Nosek, 2004
Den egna ekonomiska eller sociala positionen kan då bli mindre viktig än känslan av att tillhöra rätt grupp. En gemensam fiende kan förstärka den identifikationen. Ledaren behöver inte nödvändigtvis företräda anhängarnas egna intressen, så länge han lovar att bekämpa det hot eller den grupp som anhängarna uppfattar som viktigast. Golec de Zavala, 2019
På så sätt kan människor uppleva närhet till makten utan att själva få något verkligt inflytande. De känner sig delaktiga i ledarens framgång, men det är ledaren som får den faktiska makten. Jost, Banaji & Nosek, 2004
Varför stöttar folk den starke mannen
Människor kan stödja en politisk maktordning som inte självklart gynnar dem och som till och med kan missgynna dem. En förklaring kan vara att de identifierar sig med den makt de stöder snarare än med sin egen position i samhället. Forskning visar att människor ibland försvarar ett samhällssystem även när det inte gynnar dem själva.A Decade of System Justification Theory, John T. Jost, Mahzarin R. Banaji och Brian A. Nosek, 2004
De kan identifiera sig med ledaren eller den grupp han representerar och uppleva hans framgång som sin egen. De kanske hoppas att den nya maktordningen ska ge dem bättre möjligheter, ökat inflytande eller högre status, trots att de själva inte tillhör dem som faktiskt får makten. Forskning visar att människor lättare stöder en ledare som de uppfattar som en representant för gruppen. Till exempel kan en ledare få stöd genom att framstå som en person som delar gruppens värderingar, mål och självbild. Anhängarna upplever då att han representerar dem och deras gemensamma identitet.Developing the social identity theory of leadership, Daan van Knippenberg, 2023
Den egna ekonomiska eller sociala positionen kan då bli mindre viktig än känslan av att tillhöra rätt grupp. En gemensam fiende kan förstärka den identifikationen. Ledaren behöver inte nödvändigtvis företräda anhängarnas egna intressen, så länge han lovar att bekämpa det hot eller den grupp som anhängarna uppfattar som viktigast. Forskning visar att stark lojalitet till den egna gruppen kan hänga samman med stöd för populistiska ledare och en större acceptans för att tänja på demokratiska regler.Collective narcissism and weakening of American democracy, Keenan, 2021
På så sätt kan människor uppleva närhet till makten utan att själva få något verkligt inflytande. De känner sig delaktiga i ledarens framgång, men det är ledaren som får den faktiska makten.One of Us: Autocratic Leadership Undermines Leader Support Less When Leader and Follower Are Politically Aligned, 2025 Sympathy for the devil? Voter support for illiberal politicians, 2023
Den svages girighet
Jag tänkte en morgon att människor kanske stödjer en stark ledare därför att de ser en möjlighet att själva få mer makt och inflytande. Girigheten kan då göra dem blinda för hur makten egentligen fungerar.Aisopos, Räven och kråkan, 1894 De hoppas kunna använda ledaren som en hävstång eller murbräcka för att nå sina egna mål. Hultquist, Birnir & Asal, 2021 Genom att stödja honom räknar de kanske med att han senare ska belöna deras lojalitet med inflytande och fördelar. Baturo, 2025 Men de kanske inte inser att ledaren redan har fått det han behöver: deras stöd och därmed ännu mer egen makt. Reuter & Robertson, 2015 De tror att de hjälper sig själva till makten, men riskerar i stället att bli ett verktyg för någon annans.
Finns det några exempel på detta då?
Genom historien har politiker eller grupper av människor agerat ungefär så som jag beskrivit ovan. Lenin och bolsjevikerna tog makten och när de fått den behöll de den (partiet). Samma sak med de flesta kommunistiska stater där man, för att genomdriva förändringar, sett till att först ha kontroll över makten. Sedan, om förändringarna inte blev som man tänkt, så har man behållit makten i alla fall.
Efter Sovjets sönderfall tog Putin gradvis makten med stöd från delar av den politiska och ekonomiska eliten. Löften om stabilitet blev med tiden villkorade med stöd till Putin, både från delar av oligarkin och från folket. Istället för att makthavaren måste hålla folket på gott humör blir det tvärtom: folket måste hålla sig på god fot med makthavaren. Därmed är vi tillbaka till att "därigenom tog han makten över ... folket".
Napoleon Bonaparte*, Mussolini*, Stalin*, Augusto Pinochet*, Ferdinand Marcos*, Recep Tayyip Erdoğan* och Julius Caesar* är några andra exempel.
Jehu (i uttrycket "fara fram som ett jehu")* är ett exempel på en person som är snabb att ta makten till sig själv, men när det väl är gjort har man inte lika bråttom.
Ordspråk
”Mycket vill ha mer.”
”Var och en är sig själv närmast.”
”Man måste se om sitt hus.”
”Den enes död, den andres bröd.”
”Sin egen lyckas smed.”
”Blod är tjockare än vatten.”
Men allt tar slut
”Den som lever med svärd får dö med svärd.”
”Högmod går före fall.”
”Den som gräver en grop åt andra faller själv däri.”
”Vad man sår får man skörda.”
”Efter regn kommer solsken.”
”Allting har en ända, men korven har två”
// Johannes Landin, 31 augusti 2026 - redigerad 6 sep 2026, reviderad 4 nov 2026.